Försäkringskassan är bara inbillning

Vill du veta mer om Descartes? Klicka på bilden så kommer du till School of Lifes mini-kurs. Vill du veta mer om Descartes? Klicka på bilden så kommer du till School of Lifes mini-kurs.

Till alla förtvivlade föräldrar, ersättningsberättigade myndighetsfobiker och övriga (vanligt eller ovanligt folk) - misströsta inte längre - Försäkringskassan är bara inbillning, jo, för det har jag fått reda på av Eric Schüldt!

Den som inte känner igen namnet - Eric Schüldt - inte har lyssnat på podden Människan och maskinen, inte sett programmet Idévärlden, inte ens har hört hans tjat om förenklade förklaringar (kanske fel att skylla Schüldt för denna typiska hang-up i mediebranschen, men ändå) och börjar undra om även han är en fantasi kan jag försäkra (!) att så förvisso skulle kunna vara fallet, beroende på hur en ser på saker och ting (och annat), men han kallar sig i vilket fall som helst journalist, och människa, tror jag, med intresse för att ta reda på vad en sådan egentligen är. (Han ska för övrigt ha varit dj på Spy Bar.) (Ja! I en intimiserande känslofieringsdiskurs som vår är det närmast eller stört omöjligt att inte snöa in på person!)
 
Uttalandet om Försäkringskassans varande hörs i en dokumentär som heter Sök och du skall finna. I dokumentären medverkar förutom Schüldt också en doktor i humanekologi (”Humanekologi är studiet av förhållandet mellan människan och hennes totala omgivning i olika kulturer, inklusive samspel med och mellan natur, klimat, teknik, kommunikationer, försörjning, resurser, materialflöden, samhälle, kultur, livsåskådning mm i olika tider och i olika delar av världen”) (Wikipedia), vid namn Per Johansson. Dessa båda män sitter dokumentären igenom på var sin sida om ett bord och pratar. Samtalet ska föreställa pågå under en natt. Inte ett solvarv som i det antika dramat utan hälften av ett sådant. Trots det, eller kanske på grund av, är tempot så nedskruvat och pauserna så långa att jag hann läsa ett kapitel i Processen (16 sidor) och se ett avsnitt av Gift på ett ögonblick simultant, men på det stora hela är temat och frågeställningarna mycket intresseväckande.
 
Det handlar om idéerna vi har sedan Descartes började existera genom tanken, om det yttre och det inre, vetenskap och tro, verklighet och fantasi, sant och falskt. Schüldt talar om paradoxen, att medan vi befinner oss i den mest förnuftiga och nyktra av tider (är det sant?) lever vi nästan helt och hållet i en artificiell värld. Och samtidigt som vi förkastar tomtar och troll tror vi på Försäkringskassan, trots att båda är produkter av någons fantasi. Per Johansson ställer frågan varför en fantasi är viktigare än en annan, som den om mätbarhet, att verkligheten är si och så många centimeter. (Universum är väl fortfarande oändligt?) (Hur med språkets gränser, kan de vara världens?) (Måste vi verkligen tiga, om det vi inte kan tala!?)

Många av oss lever våra liv i rena artefakter, städer, där verkligheten inte kan vara något annat än en fantasi, ett resultat av inbillningsförmåga eller mänsklig skaparkraft, som vi måste ta ett kollektivt ansvar för. Hur verkligheten ser ut för individen beror av våra tankar, vilka vi umgås med, vad vi pratar om och inte minst vad vi läser! De flesta har någon gång blivit uppslukade av en roman och hamnat i en annan värld. Om det så var Sagan om Ringen, Jane Eyre eller Sofies Värld vet du vilken speciell känsla som kan infinna sig, även långt efter sista sidan. (Det var väl inte Fifty Shades Darker..?) Varför skulle den världen egentligen vara mer overklig än den vi jobbar för, får sparken i, får ersättning från?
Kom ihåg Madame Bovary och Don Quijote och tänk på vad du läser – du skapar världen!

Hanna Eklund
 
 
 
 
 
 
 

Kommentera gärna:

Senaste inläggen

Senaste kommentarer

-

Bloggarkiv

Länkar

Etikettmoln